Förbättra din privatekonomi

Är du ofta stressad över att pengarna inte ska räcka till? Känner du att du har dålig koll på vad du spenderar dina pengar på? Ett bra första steg är att göra en budget för att få en översikt och se om det är något du kan ändra på.

Här ger vi dig användbara tips och råd på vad du kan göra för att förbättra din privatekonomi redan idag.

I artikeln hittar du följande:

• Vad är privatekonomi?
• Ta tempen på din privatekonomi
• Att göra en budget (nuvarande och ny)
• Tips för att förbättra din privatekonomi

Vad är privatekonomi?

Privatekonomi är kort och gott den del av ekonomin som rör privatpersoners inkomster, utgifter, skulder och tillgångar. Det handlar alltså om hur du hushåller dina pengar och hanterar din personliga ekonomi. En viss del avsätter du kanske till sparande, annat går till att betala av ditt bolån och en tredje till att köpa mat och kläder.

I huvudsak består privatekonomin av två delar – pengar in (inkomster) och pengar ut (utgifter). Genom att sätta inkomsterna i relation till utgifterna kan du få en tydlig bild av huruvida din privatekonomin är sund och hållbar.

Exempel på inkomster

Inkomster är den totala mängd pengar som kommer in på ditt konto varje månad. Många tänker att inkomst är synonymt med lön, men det handlar lika mycket om studiestöd för studenten, som pensionen för pensionären.

• Lön från arbete
• Studiestöd och pension
• Föräldrapenning och barnbidrag
• Arbetslöshetsersättning och sjukpenning
• Avkastning från investeringar

Exempel på utgifter

Utgifter är, som ordet låter, alla pengar som lämnar ditt konto varje månad. Oftast är bostadskostnader, som hyra eller bolån, den största utgiften men det handlar lika mycket om alla småutgifter som luncherna ute med jobbet.

• Bostadskostnader (hyra, el, vatten)
• Försäkringar och mobilabonnemang
• Kostnader för mat, kläder och bensin
• Lån (amorteringar och räntor)
• Restaurangbesök och utekvällar
• Läkarbesök, tandvård och medicin

Ta tempen på din ekonomiska situation

Hur mår din ekonomi egentligen och hur bra koll har du på dina utgifter? Det kan vara bra att rannsaka sig själv och faktiskt ställa sig själv dessa frågor. Även om det fungerar för tillfället och du klarar av att betala alla utgifter är det nyttigt att sätta sig in i sin ekonomiska situation. Vad händer till exempel om du blir arbetslös eller sjuk?

Frågor som kan vara bra att ställa sig själv:

Känner du dig ofta stressad över din ekonomi och att pengarna inte ska räcka?

Har du bra koll på var dina pengar tar vägen varje månad?

Måste du låna pengar eller handla på kredit/avbetalning för att klara vardagen?

Finns det en risk att du inte skulle klara av att betala dina fakturor en månad?

För den som redan lever med ekonomisk stress och har problem med sin ekonomi är det viktigt att försöka förbättra läget innan det blir värre. Antingen på egen hand eller genom att söka hjälp från vänner och familj.

Börja med att göra en budget över inkomster och utgifter för att få en bild av din ekonomiska situation.

Att göra en budget

Det första steget mot att få koll på sina pengar och förbättra sin privatekonomi är att kartlägga den. Det gör du genom att göra en så kallad budget. Det kan låta komplicerat, men det är faktiskt inte svårare än att du skriver ner alla kostnader och inkomster du har varje månad. Tänk dock på att ta med alla utgifter för en rättvis bild.

Utifrån översikten kan du sedan se om det finns något du kan ändra på för att förbättra din ekonomiska situation. Många gånger betalar man för saker man inte nyttjar till fullo. Det kan till exempel vara ett abonnemang för en streaming tjänst som man skrev upp sig på för en gratis månad och som har dragits på autogiro sedan dess.

Din nuvarande månadsbudget

Det kan vara bra att börja med att göra en budget för nuvarande eller föregående månad. Börja med att rada upp alla inkomster (efter skatt) i en tabell eller lista. Detta kan du antingen göra med papper och penna eller digitalt på datorn eller mobilen, till exempel i ett Excel-dokument eller med hjälp av färdiga budgetkalkyler på nätet.

När du har skrivit upp och plussat ihop alla inkomster, gör du en lista över alla utgifter för månaden. För att inte missa något kan du ta hjälp av sådant som senaste månadens räkningar, kvitton, kontoutdrag, eller din senaste deklaration. Efter att du har gjort det tar du dina inkomster minus de totala utgifterna för att få ditt resultat.

Resultatet är din marginal för månaden. Det är så mycket du har möjlighet att spara eller använda dig av om du plötsligt skulle ha fler utgifter eller färre inkomster en månad. Ta en titt på ditt resultat – kan du ändra något?

Din nya månadsbudget

Gör nu en till kolumn bredvid den för utgifterna och fyll i de kostnader du vill ändra på. Det kan vara sådant som att halvera utgifterna för restaurangbesök eller lägga en mindre pengar på bensin i månaden. På så sätt kan du se hur mycket du kan öka din marginal och hur mycket mer du kan spara genom att minska på vissa utgiftsposter.

När du har nöjd, och har en realistisk plan, är det bara att börja leva efter din nya månadsbudget.

Vi tar ett exempel:  Patrik har totalt 28 000 kronor i månadsinkomst efter skatt. Han lägger bland annat 2 500 kronor i månaden på bensin och 2 000 kronor på restaurangbesök. I dagsläget går han plus minus noll i slutet av månaden, men för att ge sig själv lite mer andrum gör han upp en ny budget där han kan spara 2 000 i månaden.

Tips för att förbättra din privatekonomi

I grund och botten handlar en sund privatekonomi om planering och att hitta en balans mellan inkomster och utgifter. Ibland hamnar man dock i situationer som gör det svårt att klara ekonomin. Du kanske blir arbetslös, sjukskriven eller går igenom en tuff skilsmässa. Det gäller dock att inte ge upp och sticka huvudet i sanden.

Att återkommande ha större utgifter än inkomster och ha problem med att betala räkningar är något som kan leda till stor ekonomisk stress och påverka ens hälsa. Det kan också leda till betalningsanmärkningar och sämre kreditvärdighet. Det kan i sin tur göra det svårare att ta ett lån, hyra en lägenhet eller teckna mobilabonnemang.

Oavsett hur din situation ser ut för tillfället hittar du flera tips och råd för att förbättra din privatekonomi nedan.

Minska dina utgifter

För att förbättra privatekonomin måste du antingen minska dina utgifter eller öka dina inkomster. Det kan vara svårt att på beställning öka sina inkomster, eftersom det beror på vilka jobbmöjligheter du har. Det snabbaste sättet att få en sundare ekonomi är därför att se över sina utgifter, vilket kan göras med en ny månadsbudget.

Vad kan du då dra in på? Det är förstås upp till dig och din individuella situation, men vi ska ge några exempel:

• Flytta till en billigare bostad eller hyra ut ett rum i din befintliga bostad
• Se över dina abonnemang – säg upp överflödiga eller byt till något billigare
• Minska matkostnaderna genom att planera dina inköp. Gör upp en matsedel för veckan, skriv en inköpslista inför mathandlingen, köp frukt och grönt efter säsong och ta med matlådor till jobbet
• Dra ner på onödiga kostnader som fika på stan, restaurangbesök, cigaretter och snus (ett paket cigaretter om dagen kostar ungefär 24 000 kronor per år, alternativt 2 000 kronor i månaden)
• Låt bilen stå oftare och cykla eller gå i den utsträckning som det är möjligt

Spara till en buffert

För en stabil och hållbar privatekonomi är det alltid rekommenderat att ha en buffert som kan användas vid behov, gärna på minst två månadslöner. Då behöver du inte låna pengar om du skulle drabbas av en större oförutsedd kostnad eller om din inkomst skulle minska. Som vid plötslig arbetslöshet eller sjukskrivning.

Det är aldrig för sent att börja spara till en buffert och det behöver inte vara särskilt betungande för ekonomin. Några hundralappar varje månad gör på lång sikt stor skillnad. Försök få in sparande som en utgiftspost i din budget. Finns det någon utgift du kan dra in på i din nya månadsbudget för att kunna spara mer till bufferten?

Ett tips är att skapa en automatisk överföring av det belopp du bestämmer dig för att spara i månaden.

Håll koll på räkningar och fakturor

Kom ihåg att en räkning som inte betalas snabbt kan bli mycket dyr. För varje påminnelse som görs tillkommer en påminnelseavgift, följt av kostnader för inkasso och ansökan om betalningsföreläggande. Har fakturan kommit så här långt och du fortfarande inte betalar får du dessutom en betalningsanmärkning som ligger kvar i tre år.

På Konsumentverket finns ett exempel på hur en obetald telefonräkning på 600 kronor kan växa till en räkning på 2 000 kronor. Först en påminnelseavgift på 60 kr + inkassoavgift på 180 kr + 300 kr för kostnaden att ansökan om betalningsföreläggande + 380 kr i ombudsarvode + 600 kr i grundavgift vid verkställighet = totalt 2 120 kr.

Ett bra tips för att undvika dessa kostnader är att betala en räkning så fort du fått den eller ännu bättre, sätt så många som möjligt av dina löpande räkningar på autogiro. På så sätt behöver du inte tänka på att betala dem.

Om du inte kan betala en räkning är det bästa att kontakta den du är skyldig pengar så fort som möjligt, istället för att låta fakturan gå till inkasso. Ofta finns då möjligheten att dela upp räkningen så att du betalar lite i taget.

Sök hjälp hos kommunens budget- och skuldrådgivare

Något som kanske inte alla har koll på är att kommuner enligt lag är skyldiga att erbjuda kostnadsfri budget- och skuldrådgivning. Om det känns övermäktigt att på egen hand förbättra din privatekonomi kan du alltså vända dig dit för stöd. De hjälper dig då med att få en överblick över din ekonomi och med hur du ska hantera dina skulder.

Läs mer och hitta kontaktuppgifter på Konsumentverkets hemsida.

Jämför om du ska låna pengar

Att låna pengar är att använda pengar du egentligen inte har. Du måste dessutom betala ränta och avgifter på ditt lån, vilket gör att det blir dyrare än om du hade sparat ihop pengarna själv. Om du vill ansöka om lån är det bäst att först jämföra olika långivare och deras räntor för att hitta det mest fördelaktiga låneerbjudandet för dig.

Kom även ihåg att räkna med lånekostnaderna i din månadsbudget för att försäkra dig om att du har råd. Du bör dock aldrig söka nya lån för att kunna betala för befintliga skulder. Sök istället hjälp för att lägga upp en plan.