Allt fler stora privatlån – men små lån ökar mest

Stora lån ökar bland de svenska hushållen, men de minsta lånen växer snabbast. Det visar Finansinspektionens konsumtionslånerapport för 2020, som de nu har släppt för tredje året i rad. Trots att konsumtionslån bara utgör 20 procent av totala lånen står de för över hälften av de svenska hushållens betalningar när det kommer till lån.

Häng med när vi går igenom de viktigaste punkterna från Finansinspektionens rapport om svenskarnas lån.

Läs mer: Allt fler lånar till renovering eller samlar sina lån

Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen. Foto: Finansinspektionen

Utgör över hälften av lånebetalningarna

De svenska hushållens skulder består till 80 procent av bolån och resterande av konsumtionslån. Det vill säga, lån och krediter utan säkerhet. Det är den senare typen som myndighetens konsumtionslånerapport tittar på.

Trots att dessa lån endast utgör en liten del av de totala lånen står de för en majoritet av de svenska hushållens lånebetalningar. Med andra ord betalar hushållen mer i ränta och amortering för sina konsumtionslån än bolån.

Hur kan det vara så, när de endast utgör en femtedel av de totala lånen? Enligt myndigheten beror det på att denna typ av lån har högre räntor och kortare löptid än bolån. Alltså: Även om bolån avser större lånebelopp är amorteringstakten och räntan lägre. Det gör att månadskostnaden ofta blir mindre än den för konsumtionslån.

Det innebär i sin tur att konsumtionslånen, trots att de flesta lånen är små, kan ha stor påverkan på hushållens ekonomi. Därför är det viktigt med ett starkt konsumentskydd på lånemarknaden, menar Finansinspektionen.

Privatlån på höga belopp allt vanligare

Efterfrågan på stora privatlån fortsätter öka i Sverige. Redan i förra årets rapport framgick att antalet privatlån som tecknats på belopp över 250 000 kronor hade tredubblats de senaste fem åren, och efterfrågan har fortsatt öka kraftigt även det här året. Myndigheten tror att det kan bero på stigande bostadspriser och låga räntor.

Statistiken visar att lån mellan 50 000 och 250 000 kronor har ökat med drygt 94 procent sedan 2008. Det kan jämföras med privatlån på över 250 000 kronor som har ökat med nästan fyra gånger så mycket (370 procent).

För 10 år sedan införde Finansinspektionen ett bolånetak som innebär att hushåll bara får ta bolån upp till 85 procent av bostadens värde. Det, i kombination med alltjämt stigande bostadspriser, har gjort att privatlån till kontantinsats har blivit populärare. Dessutom väljer fler att ta ett lån utan säkerhet mot att utöka sitt bolån.

En utökning av bolånet kan nämligen göra att låntagaren enligt kraven måste amortera mer än tidigare.

Läs mer: Finansinspektionen uppmanar till bankbyte

Små krediter tar hem priset i tillväxtloppet

Den kategori som däremot tar hem priset för störst tillväxt är små krediter på belopp under 10 000 kronor. Det vill säga, fakturaköp och konto- och kortkrediter. Volymen har ökat med 1 000 procent och antalet nya lån med över 4 000 (!) procent, enligt Finansinspektionen. Från 4 miljarder år 2008 till dryga 50 miljarder kronor idag.

En möjlig förklaring är e-handelns framfart det senaste årtiondet som har gjort att fler handlar på kredit online.

Små lån och fakturaköp oftare till inkasso

En annan del av rapporten visar att fakturaköp, där kreditupplysning inte är lagkrav, och små lån har högst andel låntagare med betalningspåminnelser och inkassokrav. Bland unga under 25 år är andelen som får inkassokrav  under lånets första månader nästan det dubbla jämfört med populationen i stort (8 respektive 4,5 procent).

”Att en så stor andel låntagare får ett inkassokrav så kort inpå att lånet beviljats är inte acceptabelt för ett gott konsumentskydd”, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. De menar att kreditprövningarna behöver förbättras. Därför kommer de under nästa år titta närmre på bolag med många låntagare hos inkasso.

Att så många av fakturaköpen går till inkasso visar enligt myndigheten på vikten av att göra en kreditprövning på låntagaren. Myndigheten har nu startat ett arbete med att se över regelverket och vilken information långivare behöver för att bedöma den sökandes betalningsförmåga. Det nya förslaget väntas lämnas in redan till våren.

Läs mer: FI vill förbättra långivarnas kreditbedömning