Mår du dåligt över din ekonomi?

Att ekonomi är något som är en källa till oro för många är kanske inte så konstigt. Ekonomin, oavsett det gäller den egna hushållsekonomin eller tillståndet i världen som helhet, är hela tiden närvarande. Ekonomin är också dimensionerande för vilket liv man kan leva idag och i framtiden.

En rapport från ICA banken, som baseras på en undersökning av Novus, visar att så många som sju av tio svenskar ibland känner oro för den egna ekonomin. Det handlar då om en känsla av att man tar fel beslut alternativt inte tar något beslut över huvud taget. Rapporten har fått titeln Beteenderapporten, och det är en väl vald titel. Det mesta som kan ge oro för ekonomin grundas nämligen på invanda, oönskade beteenden.

Anledningar till att man mår dåligt över ekonomin

Ekonomi handlar inte bara om inköp i mataffären och betalning av räkningar. Ekonomi är i stället något som är intimt knutet till värderingar och beteenden. Det gör att det finns många anledningar till att man kan må dåligt eller känna oro.

Att ha en betalningsanmärkning är en mer direkt källa till oro medan känslan av att man till exempel sparar för lite är en mer indirekt källa. Kanske vet du att du har ett beteende som påverkar din kreditvärdighet negativt.

I ICA Bankens beteenderapport listas ett antal vanliga orsaker till olust över ekonomiska frågor. Här ska vi gå igenom några av dessa och dessutom ge tips på hur du kan få bukt med oron.

Du spenderar för mycket

Spenderar du för mycket kan följderna bli betungande. Du kan dra på dig skulder som blir svåra att bli av med och du kan känna att du inte får ut något större värde av det du köper. Problemet är att din hjärna är programmerad att agera här och nu, inte att vänta och planera.

I ICA Bankens rapport anges att 35 procent av de tillfrågade upplever att de då och då har dåligt samvete för att de har överspenderat. Om du känner igen dig i denna beskrivning gör du klokt i att försöka lägga fast vilka mål du har med din ekonomi. Om du har tydliga mål för inköp är det lättare att undvika att överspendera. Ett annat tips är att ge dig själv lite betänketid varje gång du ser något du vill köpa.

Sparande – för lite eller inte alls

I dagstidningar, i bloggar och i konsumentprogram på TV är beskedet för dagen att det är viktigt att spara. Du ska helst ha en stor buffert, du ska spara extra till pensionen och du bör spara i stället för att låna. Dessa budskap kan ge upphov till stress hos både dem som känner att de inte kan spara över huvud taget och dem som kan spara men upplever att de sparar för lite.

Att spara är i sig viktigt. Det är till exempel klokt att ha en buffert på ett par månadslöner. På så sätt kan lån utan säkerhet undvikas om hushållsekonomin skulle få sig en törn. Alla kan spara åtminstone en liten slant varje månad och det är viktigt att göra det. Samtidigt måste hela ekonomin vara i balans. Ett sparande bör inte gå ut över övriga delar av ekonomin.

Den övergripande ekonomiska situationen

Om du inte har många kronor kvar på kontot dagarna innan lön uppstår ofta automatiskt en känsla av maktlöshet. Utan pengar är du i en position då du saknar ekonomisk makt och det kan upplevas som mycket oroande.

För att tackla den här källan till oro är det viktigt att ställa sig frågan ”varför?”. Varför är saldot så lågt? Vilka ekonomiska beslut under månaden har gjort att du inte har några pengar kvar? Kan du göra annorlunda nästa månad för att säkra ett mer positivt saldo?

I sammanhanget ska vi även nämna skuldsättning. Att ha lån är en vanlig källa till att man mår dåligt över sin ekonomi. Den som har ett lån är tvungen att månad efter månad betala både räntor och amorteringar. Det kan i sig upplevas som stressande. Lånet kan också symbolisera mindre väl valda ekonomiska beslut, såsom beslutet att köpa en ny bil trots att behovet kanske inte riktigt fanns där. Det är centralt att endast ta lån om det verkligen behövs och det är ännu mer centralt att se till att jämföra lån för att få bästa möjliga villkor.

Press från omgivningen

En vanlig källa till oro och olustkänslor är social press. Det klassiska exemplet är förhållandet grannar emellan. Om en granne köper en ny bil uppstår automatiskt en situation då andra grannar försöker konkurrera.

Ett annat bra exempel är resor. Om kompisgänget ska resa på semester är det lätt att falla för det implicita grupptrycket och följa med på resan även om ekonomin kanske inte klarar av den extra utgiften.

För att undvika att social press ger negativa konsekvenser för ekonomin gäller det att ta ett steg tillbaka. Är det viktigt att vara och göra som andra även om det kan ge stora ekonomiska bakslag? Är det en bra idé att följa med på just den här resan om du måste betala för den med lånade pengar?

Låg kunskap om ekonomi

Kunskap är makt. Ju mer du kan om ett visst ämne, desto större självförtroende får du automatiskt. Du kan också ta bättre beslut både idag och i framtiden. Många känner att de har en begränsad kunskap om ekonomi och drar sig därför för att närma sig ämnet över huvud taget. Det leder ofrånkomligen till dåliga val.

Eftersom ekonomi är en så stor del av både din vardag och samhället i stort bör du se till att åtgärda eventuella kunskapsbrister. Här kan du läsa mer om privatekonomi.