Så påverkar omvärlden din privatekonomi

Stora flygbolag som går i konkurs, den överhängande risken för en hård Brexit, eventuella höjningar av reporäntan, handelskriget mellan Kina och USA och stigande oljepriser till följd av oroligheter mellan Iran och Saudiarabien. Nu undrar du kanske vad alla dessa omvärldshändelser har med din privatekonomi att göra? Svaret är: En hel del.

Du har säkert fått höra att det är viktigt att ha en budget för sin privatekonomi. Kanske har du redan en, kanske har du funderat på att skaffa en. Oavsett vad din status är vet du säkert att en viktig del i budgeten är sparandet eftersom det ger dig en buffert om något skulle hända. Till exempel om bilen skulle gå sönder eller om du skulle bli långvarigt sjuk.

En ekonomisk buffert är dock också viktig att ha när det stormar i omvärlden. Trots att händelserna egentligen inte har med dig att göra och kanske sker på andra sidan jordklotet kan de få en direkt effekt på din privatekonomi.

Om Sverige hamnar i en lågkonjunktur

Två vanliga begrepp när det kommer till ett lands ekonomi är hög- och lågkonjunktur. En högkonjunktur är när ekonomin frodas – då är arbetslösheten låg och kronan står stark. I andra änden av spektrumet finns lågkonjunkturen som istället är när ekonomin går dåligt. Då kan många behöva sägas upp och det blir dyrare att handla utomlands.

Senast vi i Sverige befann oss i en lågkonjunktur var efter finanskrisen 2008. Det tog oss då sju rekordlånga år att ta oss tillbaka till en högkonjunktur igen. Nu talas det om att högkonjunkturen börjat mattas av, vilket kan innebära att vi börjar gå mot en lågkonjunktur igen. Ett tecken på det är att arbetslösheten har ökat och svensk BNP minskat.

Händelser som ett Brexit utan avtal eller en upptrappning av handelskonflikten mellan Kina och USA ger ringar på vattnet och eftersom Sverige är beroende av export kan det i förlängningen leda till att vi drabbas av en lågkonjunktur.

Då minskar efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur leder till att företag presterar sämre och kan behöva säga upp personal. Utan jobb finns det i heller ingen inkomst att konsumera för, och runt går karusellen.

För din privatekonomi kan det betyda:

• Om du förlorar jobbet kan det bli svårt att hitta ett nytt, vilket kan göra att du behöver gå ner i lön.
• Om du har några fysiska tillgångar som bostad eller bil kan dessa tappa i värde.
• Det kan bli mycket svårt att bli beviljad ett lån hos en långivare.

Om reporäntan höjs

Något annat som kan få direkt effekt på din privatekonomi är höjningar av reporäntan. I Sverige sätts reporäntan av Riksbanken och det är denna ränta som banker och långivare får betala banken mot att låna pengar. Om reporäntan höjs kommer långivarna därför också höja sina räntor och det blir dyrare att ta lån.

Reporäntan höjdes senast i januari men är fortfarande negativ, vilket innebär att räntan på lån är fortsatt låg. Det finns dock planer på att fortsätta att höja reporäntan framöver, även om dessa planer är långsiktiga.

För din del innebär en höjd reporänta:

• Månadskostnaden för eventuellt bolån skulle höjas eftersom banken tar ut en högre ränta.
• Om du har några obligationsfonder skulle dessa minska i värde.

Budgetera för höjda bensinpriser

En annan händelse som kan få direkt inverkan på din ekonomi är oroligheterna mellan Iran och Saudiarabien. Konflikten har redan lett till att bensinpriset ökat, men risken är stor att det blir fler höjningar. Om du vet med dig att du pendlar långt till jobbet med bil kan det därför vara bra att ha utrymme i budgeten för ökade bensinkostnader.

Över det hela taget är det viktigt att känna till vad och hur olika saker i omvärlden kan påverka din ekonomi, så att du lättare kan göra något åt det och vara förberedd – i den mån det går, vill säga.