Svenska privatlån – Vad säger statistiken?

Vi på Privatlån.com har gått igenom och sammanställt statistik om privatlånemarknaden från 2018 och framåt. Statistiken är i huvudsak inhämtad från SCB och Finansinspektionen. Sammanställningen är till för att ge dig som låntagare en tydligare bild över vem som tecknar privatlån utan säkerhet i Sverige och hur lånemarknaden ser ut.

I september 2019 uppgick de svenska hushållens lån till 4 157 miljarder kronor. Av dessa utgör bostadslån 82 procent, lån med andra säkerheter än bostad 12 procent och konsumtionslån 6 procent (Källa: SCB). I den här sammanställningen har vi valt att fokusera på den sistnämnda kategorin, konsumtionslån. Det innefattar snabblån, privatlån, kreditkort, kontokrediter, faktura- och avbetalningsköp. Gemensamt är att lånen tecknas utan säkerhet.

Uppdelning av de svenska hushållens lån

I sammanställningen har vi bland annat tittat på demografiska skillnader hos svenska låntagare. Hur ser fördelningen ut när det kommer till ålder, bostadsort och inkomst? Vi har också tittat på hur snabbt svenskarnas skulder för konsumtionslån växer och lyft fram de trender och mönster som går att urskilja på dagens privatlånemarknad.

Svenska privatlån i korthet

• De svenska hushållens skulder ökar, men tillväxttakten minskar.

För varje år som går blir svenska hushåll allt mer belånade. På bara tre år har hushållens konsumtionslån ökat med 55 miljarder. Däremot har tillväxttakten på lånen minskat, från en tillväxt på runt 7 % 2018 till 4 % mot slutet av 2019. Det följer konjunkturutvecklingen i Sverige – en svagare konjunktur innebär färre nya lån.

• Antalet stora privatlån växer snabbt i Sverige. 

De senaste fem åren har antalet privatlån som tecknats på över 250 000 kronor tredubblats. Dels på grund av en starkare konjunktur, men även som ett resultat av stigande bostadspriser och skärpta amorteringskrav.

• Under 2019 var snitträntan för konsumtionslån 6,7 %.

Statistik visar också att det finns stora skillnader i vad konsumenter erbjuds för ränta vid privatlån. Överlag erbjuds kvinnor en något högre ränta än män. I Stockholms län är skillnaderna minst och i Blekinge störst.

• Låneförmedlare blir allt vanligare på svenska privatlånemarknaden.

Statistik visar att privatlån är billigare när de tecknas via en låneförmedlare som bidrar till ökad konkurrens. Ju större lånebelopp och ju högre inkomst låntagaren har, desto fler väljer att använda en låneförmedlare.

• Stark trend bland svenska låntagare att teckna privatlån för att samla lån.

En av de vanligaste anledningarna till att teckna privatlån är att samla mindre lån och krediter. Vanligast är det bland de som använder sig av en låneförmedlare. Troligtvis på grund av att det då ofta rör större lånebelopp.

Trender för lånemarknaden 2018-2019

Innan vi tittar mer i detalj på den svenska låntagaren ska vi blicka tillbaka på lånemarknaden i sin helhet.

Vad vi kan se är att de svenska hushållens skulder ökar för varje år som går, men inte alltid lika snabbt. Under 2018 växte konsumtionslånen med i snitt 7,3 % enligt statistik från SCB. För januari till september i år är snittet på 6,7 %, alltså något lägre. I slutet av 2018 var tillväxttakten uppe på 8 %, men siffran har sedan sjunkit under året som gått.

I september rapporterade SCB en tillväxttakt på 4,1 % för konsumtionslån, vilket är den lägsta sedan 2015. Detta tyder på att tillväxttakten för konsumtionslån har börjat mattas av, vilket kan härledas till en svagare konjunktur.

Om vi blickar tillbaka i tiden kan vi se att tillväxttakten för konsumtionslån hela tiden har följt konjunkturutvecklingen. Under 2007 nådde tillväxttakten sin topp, men i samband med finanskrisen 2008 sjönk den sedan drastiskt. De följande åren växte svenskars skulder med ungefär 4-6 % om året. Det var först mot slutet av 2015 som tillväxttakten började öka igen, vilket är i linje med att Sverige då gick in i en högkonjunktur med låga räntor och hög konsumtion.

Tillväxttakt (%) för svenska konsumtionslån

Stora privatlån växer snabbt

Antalet stora privatlån har också blivit fler. Enligt Finansinspektionen var en av fyra privatlån under 2018 större än 100 000 kronor och genomsnittslånet låg på 80 000 kronor. Statistiken visar också att antalet nya privatlån som tecknats på belopp över 250 000 kronor har tredubblats de senaste fem åren och nästintill femdubblats sedan 2008.

Nya privatlån över 250 tkr

Det ökade intresset för stora privatlån kan ses som en effekt av en starkare konjunktur med låga räntor, men också som ett resultat av stigande bostadspriser och införda amorteringskrav. Skärpta krav kan ha gjort att fler drar sig från att utöka sitt bolån för att inte omfattas av högre amortering och istället väljer att teckna ett större lån utan säkerhet.

Kostnader för att låna

Enligt statistik från SCB har räntan för konsumtionslån legat på i snitt 6,7 % under 2019, att jämföra med snitträntan för bolån som legat runt 1,6 %. Ränteskillnaden beror på avsaknaden av säkerhet för konsumtionslån som bolån har.

En kartläggning som Lendo gjort över första kvartalet 2019 visar på en lägsta snittränta på 6,09 % och en högsta snittränta på 19,33 % för privatlån. Det finns alltså stora ränteskillnader i vad konsumenter erbjuds vid privatlån.

Lendos statistik visar också att kvinnor erbjuds högre ränta än män. Så är fallet i alla län förutom Stockholms och Västernorrlands län. I Stockholms län är skillnaderna minst, med en skillnad på 0,01 % mellan kvinnor (9,45 %) och män (9,46 %). Störst skillnad är det i Blekinge där kvinnor erbjuds en snittränta på 10,49 % och män 9,72 %.

Låneförmedlare vanligare vid stora lån

Något som blir allt vanligare på privatlånemarknaden är låneförmedlare – aktörer som fungerar som en mellanhand mellan låntagaren och långivaren. Enligt statistik från Finansinspektionen är totalkostnaden något lägre för de privatlån över 50 000 kronor som går via en låneförmedlare än de som tecknas direkt hos en långivare. Det tyder på att låneförmedlarnas närvaro bidrar till ökad konkurrens och därmed har en positiv inverkan på lånemarknaden.

Överlag ökar antalet låntagare som går via en låneförmedlare i takt med lånets storlek. Med undantag för låntagare under 25 år är det få som använder en låneförmedlare när lånebeloppet understiger 50 000 kronor. Unga använder alltså låneförmedlare i fler fall än andra. När det gäller lån som överstiger 50 000 kronor går hälften av låntagarna i åldern 65 år eller äldre via en låneförmedlare. I övriga åldersgrupper är motsvarande siffra mellan 30 och 40 %.

Statistiken visar också att antalet förmedlade lån ökar i takt med låntagarens inkomst. Vanligast är det bland de med en inkomst på 55 000 – 60 000 kronor i månaden. En möjlig förklaring till det kan vara att höginkomsttagare oftare lånar större belopp, vilket är i linje med att fler väljer att använda sig av låneförmedlare ju större lånebelopp det rör.

Den svenska låntagaren

I september 2019 uppgick den totala mängden konsumtionslån i Sverige till 240 miljarder (Källa: SCB). Sett till befolkningsmängd innebär det att varje svensk i snitt har cirka 23 000 kronor i konsumtionslån. När åldersspannet begränsas till åldrarna 18-65 år blir den genomsnittliga skulden drygt 39 000 kronor, eventuella bolån borträknade.

Det här är givetvis en generalisering och ger oss inte mycket information om vem låntagaren i själva verket är. Var bor de som tecknar konsumtionslån? Är de unga eller mitt i livet? Hög- eller låginkomsttagare? Finns det några mönster i hur olika människor lånar? Det och lite till försöker vi besvara nedan, baserat på statistiken vi har tagit del av.

Var bor låntagaren?

Majoriteten av alla nya konsumtionslån under 2018 tecknades av storstadsbor, men skillnaderna är marginella. Regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö står för 33 procent av dessa och resterande 18 procent utgörs av andra svenska storstäder. Nästan hälften (49 %) av de nya lånen tecknades av någon boendes utanför storstäderna.

Geografisk fördelning av svenska låntagare

* Stockholm, Göteborg och Malmö. ** Kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Lnköping, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. *** Övriga kommuner i Sverige.

Storstäderna som avses i Finansinspektionens rapport är hem för cirka 44 % av Sveriges befolkning. Det innebär att lite mer än två femtedelar av svenskarna står för majoriteten av de nya konsumtionslånen. De 56 % av befolkningen som bor utanför städerna står för 49 % av lånen. Storstadsbor tar alltså fler lån, även om fördelningen är jämn.

Ett annat sätt att mäta hushålls skuldsättning är att se till skuldkvoten, det vill säga förhållandet mellan ett hushålls totala inkomst och dess totala låneskuld. Ju högre skuldkvot desto större del av inkomsten går till lånekostnader.

Skuldkvoten räknas ut genom att låneskulden delas med hushållets totala årsinkomst. Låneskulden avser samtliga krediter och lån och inkomsten omfattar lön efter skatt och eventuella bidrag. Om en familj har en årsinkomst på 450 000 kronor och skulder på 1,5 miljoner är skuldkvoten – 1 500 000 / 450 000 kr = 3,33, det vill säga 333 %.

I storstadsregionerna är den genomsnittliga skuldkvoten högre än i övriga landet och högst är den i Stockholm. 2018 var genomsnittsskuldkvoten i huvudstaden 458 %. Det kan jämföras med medelskuldkvoten för boende utanför storstäderna som samma år låg på 321 %. På en andra- och tredjeplats kommer Göteborg och Malmö.

Hur gammal är låntagaren?

Den åldersgrupp som stod för störst andel nya konsumtionslån under 2018 är 26-35-åringarna. Två av tre låntagare var under 46 år och trots att var fjärde person i Sverige är över 65 år utgjorde dessa endast 5 % av låntagarna.

Sett till skuld i relation till inkomst hade de i åldern 35-55 den största skuldkvoten med ett genomsnitt på 425 %. Samtidigt var medelskuldkvoten bland personer under 25 år 160 %, vilket beror på att de oftast inte har något bolån.

Åldersfördelning bland svenska låntagare

Hur mycket tjänar låntagaren?

Bland låntagarna under 2018 hade 8 av 10 en bruttoinkomst på under 35 000 kronor i månaden. Det är med andra ord i detta inkomstspann som majoriteten av konsumtionslåntagarna befinner sig. Drygt hälften hade en inkomst mellan 20 000 – 35 000 kronor i månaden och nästan var femte låntagare en inkomst mellan 25-30 000 kronor.

Endast en av tio privatlåntagare under 2018 hade en bruttoinkomst på över 45 000 kronor. Lika många hade en inkomst före skatt på under 10 000 kronor och 13 % hade en rapporterad inkomst på 0 kronor.

I gruppen med lägst inkomst ligger det genomsnittliga privatlånet på 43 000 kronor och i den högsta gruppen är genomsnittslånet 127 000 kronor. Det är tydligt att ju mer låntagaren har i inkomst desto större privatlån tecknas.

Fördelning av bruttoinkomst bland svenska låntagare

Vad lånar svensken till?

En av sju personer som tecknar ett privatlån gör det i syfte att samla sina lån. Bland de som lånar via låneförmedlare är andelen ännu större – en av fyra personer använder då pengarna till att lösa sina befintliga lån. Det är alltså vanligare att de som använder sig av en låneförmedlare tecknar privatlån i syfte att samla lån och krediter.

Ju högre lånebelopp som tecknas, desto fler av lånen används för att lösa gamla lån. För alla nya privatlån över 100 000 kronor användes 36 % till att lösa befintliga lån, medan endast 3 % av lån under 10 000 användes i samma syfte. Inte så förvånande med tanke på att samlingslånet behöver motsvara beloppet för alla tidigare lån och krediter.

I en kartläggning som Lendo gjort över första kvartalet 2019 var det majoriteten av alla låntagare som tecknade privatlån i syfte att samla sina lån. Med tanke på att Lendo är en låneförmedlare är det inte så konstigt att siffrorna pekar åt det hållet eftersom det är fler som samlar sina lån via en låneförmedlare än direkt hos en långivare.

En möjlig förklaring till det kan vara att låneförmedlare är bättre på att marknadsföra samlingslånet som en tjänst de erbjuder – något de kan hjälpa kunden med. För många kan det säkert verka krångligt att samla sina lån och de ser därför gärna att de får hjälp med hur de ska göra. De som visar att de kan hjälpa till blir då det självklara alternativet.

På en andra plats över anledningar att låna kommer renovering i hemmet och byggprojekt, vilket utgör drygt en femtedel av alla privatlån som Lendo förmedlat under första kvartalet 2019. I åldersgruppen ”under 20 år” är det betydligt vanligare med privatlån till bil eller båt, medan lån till renovering är vanligast bland de över 50 år.

Hur länge lånar svensken?

Den genomsnittliga avtalade återbetalningstiden för privatlån är ungefär 7 år. Däremot visar statistik att den faktiska löptiden ofta är kortare än den avtalade. Det kan exempelvis handla om att ett lån läggs om eller att en person fått bättre villkor hos en annan långivare och då väljer att lösa det gamla lånet i förtid med det nya.

Skillnaden mellan avtalad och faktisk löptid är störst bland mindre banker och långivare, där det i snitt skiljer nästan 6 år. Hos storbankerna är motsvarande siffra 4 år. När det gäller krediter är den genomsnittliga avtalade löptiden 6 månader och den faktiska 1 år. Det innebär att krediter ofta förlängs så att lånetiden i snitt blir dubbelt så lång.

Svenskars avtalade och faktiska löptid (år)

Hur ser låntagarens betalningsförmåga ut?

Finansinspektionen har stresstestat låntagarnas ekonomi för att se hur de skulle klara av räntehöjningar eller inkomstbortfall. Enligt statistiken har svenskarna i genomsnitt kvar 14 500 kronor i månaden efter att alla nödvändiga utgifter betalats. Det visar på ganska goda marginaler om något oförutsett skulle hända.

Det är dock fortfarande många som inte har lika goda marginaler. För en av sex låntagare är överskottet mindre än 5 000 kronor i månaden, vilket är tänkt att täcka eventuella förändringar i kostnader och inkomster.

Stresstestet visar att om räntan skulle höjas med 5 procentenheter skulle cirka 8 % av låntagarna gå back och förbruka mer än de får in varje månad. Vid ett inkomstbortfall på 10 procent skulle 6 % av svenskarna få ett underskott. Om inkomsten skulle minska med 20 procent skulle en av sju låntagare leva över sina tillgångar.

Bolånetagare tecknar större privatlån

Bolånetagare tecknar i större utsträckning stora privatlån, medan låntagare utan bolån oftare tecknar mindre lån. Två av tre bolånetagare tecknade ett lån på över 50 000 kronor under 2018, bland de utan bolån var det endast en av tre. Det var också dubbelt så många bolånetagare, än de utan bolån, som tecknade ett privatlån på över 100 000 kronor.

När det gäller de mindre lånen var det knappt en av tio bolånetagare som tecknade ett lån under 20 000 kronor och för lån under 10 000 kronor var det inte mer än 2 %. I kontrast till detta tecknade majoriteten av alla låntagare utan bolån ett konsumtionslån under 20 000 kronor och 43 % tog ett lån på under 10 000 kronor.

Sammanfattning av den svenska privatlånemarknaden

Svenska hushåll är fortsatt högt belånade och privatlånen som tecknas blir allt fler. Tillväxttakten ser dock ut att följa konjunkturutvecklingen i landet och har mot slutet av 2019 börjat mattas av. Det senaste decenniet har stora privatlån vuxit snabbt och frågan är om även denna utveckling kommer se en nedgång i och med en svagare konjunktur.

Sannolikt kommer stora privatlån vara fortsatt populära bland de som är i behov av ett större lån men inte vill utöka sitt bolån och då omfattas av amorteringskrav. Högre räntor skulle kunna leda till att fler drar sig från att teckna lån. Det skulle samtidigt kunna leda till en ökning av privatlån via låneförmedlare för att hitta marknadens lägsta räntor.

I dagsläget är det framförallt de som tecknar större privatlån som använder sig av låneförmedlare. Möjligen på grund av att dessa tenderar att lägga mer tid på att jämföra lån. Inte så konstigt eftersom stora privatlån innebär ett större åtagande. Dessutom skulle en procents skillnad i räntekostnader göra stor skillnad på ett lån om 200 000 kronor.

Det framgår också att många tecknar privatlån för att samla sina lån. Vanligast är det bland de som använder sig av en låneförmedlare. Antagligen på grund av att det då ofta rör sig om större belopp. En annan möjlig förklaring är att det upplevs som svårt att samla sina lån och att låneförmedlare är tydliga med att de kan hjälpa låntagaren.

Vi på Privatlån.com hoppas att du uppskattat vår sammanställning!

You can find an English summary of the report here.

Källa: SCB, ”Finansmarknadsstatistik”

Källa: Finansinspektionen, ”Svenska konsumtionslån 2019”

Källa: Lendo, ”Svenskar och privatlån – En analys av den svenska privatlånemarknaden Q1 2019”